Sakta men säkert börjar livet få en slags rutin som inte är helt fel. Dock finns det en del saker som borde få en chans att tänkas över men det kommer på nästa steg. Trots lite inre samtal mellan själen och mig så har jag inte lyckats få rätsida på dom saker som gör min vardag lite smått känsloladdad.
Har fått upp ögonen så pass mycket att jag nu inser vad man gör för världen, men vad gör den för dig? Människor som ena stunden leker barmhärtige samariten och som i nästa kollar upp i det blå som om man inte fanns.
Men med lite medvetenhet så kommer saker och ting ändras lite framöver...